Jag fyller år idag. Igen.

 

Jag älskar den mysiga känslan när man ligger i sin säng och låtsats sova

och familjen står utanför och tisslar och tasslar...

Min dag har varit u-n-d-e-r-b-a-r!

 

Det hela började med att jag vaknade (okej, låtsades vakna) av sång 

och doften av en bukett blommor från vår trädgård.

Sedan öppnades presenter och, vilket alla som känner mig redan visste,

- jag fick enormt mycket böcker.

 

Men höjdpunkten idag måste jag ändå erkänna var när familjen till slut samlades

kring köksbordet och körde ett parti kort. Eftersom min familj endast innefattar

vinnarskallar så var det svårt att hålla sig för skratt.

Sedan hade vi tårt-kalas och drack flädersaft.

 

Snart ska vi även äta grillad lax med färskpotatis. Men far min verkade lite nervös

då han aldrig har grillat lax och jag kan inte klandra honom om laxen bränns...

 

Jaja, annars känner jag ingen större skillnad mellan igår och idag.

Kanske några fler finnar i pannan?

Eller så har jag börjat tappa håret?

Fast det verkar näst intill omöjligt att jag har växt mig ännu längre...

/Johanna

      

 

Grönskan, den tropiska värmen, dessa glada leenden, doften av jord, fågelkvitter, vackra morgonar... Vad vi har längtat!

 

Ärlig, som jag skall vara, måste jag ta och erkänna att detta är första dagen år 2013 då jag inte fryser varken inne eller ute. Senast för två veckor sedan spatserade jag omkring i min vinterjacka i dun, bar vantar inomhus och sov med raggsockor. Idag kändes det ganska avlägset. Eller vad tycker ni?

 

Japp, jag har varit ganska frånvarande under... ett tag. Min blogg har lidit av brist på uppdateringar (av text, inspiration och inte minst av fotografier). Men hur mycket jag än älskar våren, så kan jag inte se genom fingrarna och säga att det är en lugn, harmonisk och stabil årstid. För det är det inte. Våren är den mest jäktande årstiden. Tänk bara; vintergarderoben byts ut mot sommargarderoben, hårda tag i trädgården, föreläsningar och kurser står bakom dörren, man byter stil och ändrar inredningen, kärleken blommar och, sist men inte minst, lärarna klämmer in alla stora prov de sista veckorna. Puh, det är ett mirakel att man inte går i tusen bitar (som dalar ner och lägger sig på den varma jorden och spricker av nervositet och osäkerhet)!

Så, för att komma till saken, jag har haft fullt upp. Och inspirationsbrist - att tillägga på sitt hörn.

 

Min fotoutställning som ägde rum för två veckor sedan gick hyfsat bra och under två dagar fick jag sålt fyra av sex stycken tavlor. Tusen tack för alla fina kommentarer, jag badade i lycka den helgen! Ett mer detaljerat inlägg väntas framöver.

 

Okej, nu har jag meddelat med exakt 260 ord här ovanför att jag fortfarande lever. Även om jag vill blogga, så har jag inte så generöst med tid att lägga på bloggen (just nu). Jag hoppas att ni har överseende med det och fortsätter kika in här då och då. Kanske gör jag några små ändringar här och där, kanske uppdaterar och uppgraderar?

 

... med min käraste bror idag!

 

När jag andas in luften av min brors födelsedag (ni vet; väntan och spänningen, glädjen och munterheten) tänker jag direkt på Crowfoot's vackra citat:

 

 

Och när den numera sjuårige pojken - klädd i finskjortan - berättar för mig om alla yrken han kan tänka sig, så ler jag smått och minns Anaïs Nin's utmärkta mening: 'Drömmar är nödvändiga för att leva.'